Den 1 januari 2006 slogs de tidigare fyra församlingarna Össeby-Garn, Angarn, Vada och Kårsta ihop till Össeby församling. Församlingen har den vikingatida segelleden 'Långhundraleden' mellan Trälhavet och Uppsala (Östra Aros) som gemensam axel. Socknarna Össeby-Garn och Vada ligger i anslutning till leden och de övriga två socknarna vid avstickare från leden. Socknarna i församlingen är Angarn, Vada, Össeby-Garn och Kårsta.
Till varje socken hör en sockenbeskrivning av Wilhelm Tham från 1850, "Beskrifning öfver Stockholms län" (Från "Projekt Runeberg").
Angarns socken
|
Angarns socken ligger vid den f.d. Angarnssjön, som fram till ca 400 f.Kr. var en vik från havsviken Garn som i sin tur var en del av Långhundraleden, segelleden från Östersjön in mot Uppsala. Namnet kan betyda "Viken som ligger an mot Garn". Bygden är mycket gammal, vilket alla bynamn med ändelsen "-sta" vittnar om. I området finns fyra fornborgar ordnade med två i väster (Klosterbacken och Fjället) och två i söder (Rävsta och Veda). Fornborgen vid Klosterbacken är daterad till århundadena före Kristi födelse.
Kyrkan ligger på byn Lundbys mark, vilket antyder att här tidigare låg en offerplats, antagligen med ett tempel ("lund" i betydelsen "offerlund"). Det var inte ovanligt att de kristna tog över den vikingatida tempel-/offerplatsen och där byggde sin kyrka.
Angarnssjön har sänkts ett antal gånger från 1860-talet fram till 1930-talet. Numera är sjön länets bästa fågelsjö. Den är riksintresse för kulturminnesvården, naturvården och friluftslivet. Den är också s.k. Natura2000-område och "Special protected area" enligt EU:s habitat- resp. fågeldirektiv. I byn Örsta, norr om kyrkan, ligger gårdarna placerade som före laga skiftet på
1860-talet. Läs om fågellivet på Angarngruppens hemsida.
 |
Sockenbeskrivning 1850
 |
Vada socken ligger vid Långhundraleden och vid Vada fanns ett vadställe över Lillån, som avvattnar Angarnssjöängen, vilket givit socknen dess namn. Det har oftast hävdats att vadstället var över Långhundraleden, men vattendjupet var under vikingatid omkring tre meter på denna plats, så ett vadställe var inte tänkbart.
Vadakullarna är tre kungshögar, sannolikt från 400-talet e.Kr. De anlades mycket strategiskt intill leden, uppströms vadet över Lillån, för att ligga i synfältet för alla som färdades längs vattenleden. Kyrkan, som ligger på den nuvarande Husbyåns västra sida, var antagligen från början gårdskyrka för kungsgården Stora Benhamra på åns västra sida. Gården sköttes av en fogde, en bryte. Bryten bodde i sin egen by, Östby eller Össeby, men genom seklen kom namnet på hans by att i folkmun ändras till Brytens by, "Brottby".
 |
Sockenbeskrivning 1850
 |
Össeby-Garns socken ligger vid norra änden av Garnsviken, som ingick i den vikingatida Långhundraleden. På vikingatiden gick det fortfarande att segla in från Östersjön, men idag måste man slussa i Åkers kanal. Socknen är en sammanslagning av två tidigare socknar. Garns socken låg i Långhundra härad ("det långa hundaret", som gick från Uppsalaslätten till gränsen mot Åkers Skeppslag). I denna nedre del av häradet (hundaret) huvudsakligen på segelledens östra sida. Össeby socken låg i Vallentuna härad. Össeby (Östby) sockens kyrka är övergiven och idag en ruin. "Össeby" betyder naturligtvis den östra byn. Det är den östra byn i förhållande till storbyn Karby. Även i Garns socken finns en östra by, Ösby, som ligger öster om huvudbyn Toftesta, längs gamla riksvägen mot Norrtälje. De byar som utgör Össeby-Garns centralbygd är i Garnsdelen Toftesta, Ösby, Lilla Garn (där kyrkan ligegr) och Sundby. Österut finns Brollsta, Stångberga m.fl. byar och söderut Hakunge. I Össebydelen ligger säterierna Stora Karby, Svista, Körlinge och Sjöberg, samt byn Brottby. (Össeby/Östby har försvunnit som bynamn, men har återkommit som namn på den sammanslagna församlingen. Brottby är egentligen samma by som Össeby/Östby, men namnet har ändrats någon gång för länge sedan (se texten om Vada, ovan).
 |
Sockenbeskrivning 1850
Kårsta socken
 |
Kårsta socken ligger vid en förgrening från Långhundraleden. Avstickaren leder in till den vackra sjön Sparren, vars utloppså rinner genom Kårsta. Även denna utloppså heter Lillån. För hundra år sedan ver det en intensiv industriell verksamhet i trakten. Förutom tegelbruk, som fanns överallt i Vallentuna kommun, fanns flera aktiviteter i Rödby, där vettankraften från Lillån utnyttjades. Den smalspåriga Roslagsbanan slutar idag i Kårsta, men gick fram till 1960-talets början till Norrtälje och hade även förbindelse med Uppsala (stationen Uppsala Ö).
Sparren med omkringliggande dalar är ett av de mest instruktiva exemplen i mellansverige på korsande sprickdalar. Ett dalsystem löper i öst-västlig riktning och ett i sydväst-nordostlig rikting. Kårsta ligger i den södra delen av den senare sprickdalen. Kårsta kyrka ligger i den gamla kyrkbyn, på kanten av sprickdalen, medan det moderna Kårsta växt upp vid järnvägsstationen en kilometer mot NO, nere i dalgången, samt i den motsatta sluttningen. Backarna ned i sprickdalen är ofta branta, både vid Kårsta och det söder om Kårsta liggande Ekskogen. Kårsta kyrka är pastoratets största kyrka.
Långhundraleden viker av mot nordväst före Ekskogen och passerar bl.a. gårdarna Salby och Skarpsund innan man komemr fram till det stora våtmarksområdet Hederviken.
 |
Sockenbeskrivning 1850
