Byggnadsregistret
Registerutdrag 2000-08-09

ANGARNS KYRKA

Raä-nr: 0002-K-0001-01-0000
Upprättat av : B ALMQVIST
Datum: 99-03-03
Vid/genom : RAÄ
Landskap/Län : UpplandStockholm
Kommun/Socken : Vallentuna ANGARN
Stift/Kontrakt: STOCKHOLM BIRKA
Pastorat/Förs.: ÖSSEBY-GARNS PASTORAT ANGARN
Ort:
Fast.h.beteckn:
Ek.karta : 11I0G
Koordinater:X= 6604.1900 Y = 1633.7100

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

KORT KARAKTÄRISTIK

Den lilla medeltidskyrkan i Angarn ligger ungefär en halvmil väster om Vallentuna, mellan Stockholm och Norrtälje. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett rakt avslutat kor i samma bredd som långhuset. Vid korets nordmur står en sakristia och intill långhusets sydmur ett vapenhus. De vitputsade murarna är uppförda av jämnstora gråstenar lagda i oregelbundna skift. Grunden består av otuktad gråsten. Sockel saknas. Taken är klädda med svart plåt. Exteriören ger ett medeltida intryck, men interiören präglas av den fasta inredningen i gustaviansk stil. Långhusets innermurar är vitputsade och den enda utsmyckningen består av en profilerad trälist mellan det segmentformade taket och väggen. Kyrkan uppfördes troligen under 1200-talet och kan vara en av de äldsta salkyrkorna i Uppland. Sakristian och vapenhuset är sekundära. Åtminstone sakristian och eventuellt även vapenhuset kan tillhöra folkungatiden, dvs 1250-1350. Tydliga spår visar att långhuset haft ett ursprungligt, treklöverformat valv av trä. Vid en okänd tidpunkt brann detta tak och ett nytt platt tak uppfördes. Vid en storm 1729 blev kyrkan svårt skadad. Det dröjde länge innan någon renovering kom till stånd. Läktaren byggdes på 1760-talet. Altaret är från 1788. 1795-96 genomgick kyrkan en renovering då murarna rappades, ett nordfönster togs upp och sydfönstren utvidgades. Långhuset täcktes med ett valmat segmentvalv av trä som putsades. I vapenhuset slogs ett tunnvalv av trä. Nuvarande predikstolen uppsattes. 1846 uppställdes i koret ett förgyllt kors med törnekrona mot en bakgrund av blå draperimålning. 1946 renoverades kyrkan åter. Nu satte man in innerfönster med blyinfattat antikglas och nya, slutna bänkar. All övrig inredning konserverades.

HISTORISKA UPPGIFTER

Dominerande stilepok, exteriör Medeltid
Uppförande, hela kyrkan Period/år 1200 - 1499
Uppförande, långhus Period/år 1200 - 1299
Uppförande, kor Period/år 1200 - 1299
Uppförande, sakristia Period/år 1200 - 1499
Uppförande, vapenhus Period/år 1200 - 1499
Renovering/åtgärd Arkitekt: C E WISELL 1795 - 1796
Arkitekt: D DAHL 1946
Period/år 1795 - 1796
Renovering/åtgärd, exteriör Period/år 1962

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Plantyp, altarrum Fullbrett korparti
Plantyp, altarvägg Rak
Uppbyggnad Salkyrka
Väderstr, altarets orientering Öster
Väderstreck, kor Öster
Väderstreck, sakristia Norr
Väderstreck, vapenhus Söder
Sockel, hela kyrkan Saknas
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad
Yttertak form, hela kyrkan Sadeltak
Taktäckning Svartplåt
Väggbekl. int, hela kyrkan Puts/putsad
Innertak form, långhus Tunnvalv
Innertak form, sakristia Kryssvalv
Innertak form, vapenhus Tunnvalv
Innertak mtrl, långhus Trä
Innertak mtrl, sakristia Tegel
Innertak mtrl, vapenhus Trä
Innertak ytskikt, hela kyrkan Puts/putsad
Innertak ytskikt, sakristia Puts/putsad

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altare: 1788
Bänkinredning: D DAHL 1946
Dopfunt: 1200 - 1299
Läktare: 1760 - 1799
Predikstol: P LJUNG 1790 - 1799

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Dopfunt av gotländsk kalksten med uttömningshål. 1200-talets mitt. Triumfkrucifix, gotländsk typ,1200-talets mitt el. andra hälft. Senare förändrat. Altare och altarring. 1788. Predikstol 1795, hovbildhuggaren Per Ljung. Gravhällar i golvet, 1600-tal.

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Förråd, ekonomibyggnad
Skola: NU FÖRSAMLINGSBYGGNAD
Klockstapel, klocktorn
Inhägnader Häck
Kallmur

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Bonnier, Ann Catherine: Kyrkorna berättar. Upplands Kyrkor 1250-1350. 1987. Nilsson, Christina, och Westerberg, Ove: Kyrkguiden. Vägvisare till kyrkorna i Stockholm stift. 1995. Sjöman, Börje: Angarns kyrka. Upplands kyrkor 213. 1986. SvK, vol. 71. 1953, vol. 71. 1967.

Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 71 - 1953

KÅRSTA KYRKA

Raä-nr: 0041-K-0001-01-0000
Upprättat av : A HÅLLÉN
Datum: 96-10-06
Vid/genom : RAÄ
Landskap/Län : UpplandStockholm
Kommun/Socken : Vallentuna KÅRSTA
Stift/Kontrakt: STOCKHOLM BIRKA
Pastorat/Förs.: ÖSSEBY-GARNS PASTORAT KÅRSTA
Ort:
Fast.h.beteckn:
Ek.karta : 11I3H
Koordinater:X= 6617.2600 Y = 1637.3100

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

KORT KARAKTÄRISTIK

Landskapet söder om Kårsta kyrka sluttar jämnt nedåt, och den gamla vattenleden kan ännu skönjas. En gravsten och en bevarad dopfuntsfot vittnar om att här funnits en tidigare träkyrka. Det är en medeltida salkyrka byggd av gråsten. Planen är i princip rektangulär men svagt avsmalnande åt öster, tre travéer varav koret utgör den östligaste, sakristia i norr, vapenhus i söder samt sadeltak. Sakristian tillhörde den tidigare träkyrkan, och byggdes under 1200-talet. Långhuset uppfördes på 1490-talet, valven är samtida. Vapenhuset tillkom omkring 1500. Fönstren förändrades på 1750-talet samt i början av 1800-talet. 1901 restaurerades kyrkan hårt enligt tidens medeltida stilideal. 1954 avlägsnade arkitekt Evert Milles mycket av 1901-års arbeten, interiörens dekorationsmålningar överkalkades, rundfönstren igenmurades bl.a. 1996-10-06 A. Hållén

HISTORISKA UPPGIFTER

Uppförande, hela kyrkan Period/år 1200 - 1524
Uppförande, långhus Period/år 1490 - 1499
Uppförande, sakristia Period/år 1200 - 1299
Uppförande, vapenhus Period/år 1500 - 1524
Renovering/åtgärd Arkitekt: E BERGH 1901
Arkitekt: E MILLES 1954
Period/år 1901
Period/år 1954
Period/år 1825
Period/år 1758

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Plantyp, altarrum Fullbrett korparti
Plantyp, altarvägg Rak
Uppbyggnad Salkyrka
Väderstr, altarets orientering Öster
Väderstreck, sakristia Norr
Väderstreck, vapenhus Söder
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Saknas
Yttertak form, hela kyrkan Sadeltak
Innertak form, långhus Kryssvalv
Stjärnvalv
Innertak form, kor Stjärnvalv
Innertak form, sakristia Kryssvalv
Innertak form, vapenhus Kryssvalv
Innertak mtrl, hela kyrkan Tegel

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altarskåp: 1475 - 1524
Dopfunt: G TORHAMN 1952
Predikstol: 1625 - 1649

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Bårhus
Förråd, ekonomibyggnad
Skola
Skola: NU FÖRSAMLINGSBYGGNAD
Klockstapel, klocktorn
FÄNGELSE, NU FÖRRÅD

LITTERATUR OCH KÄLLOR

A TUULSE, UPPLANDS KYRKOR - 75, 1956


VADA KYRKA

Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 67 - 1952
Raä-nr: 0107-K-0001-01-0000
Upprättat av : N OLSSON
Datum: 96-07-01
Vid/genom : RAÄ
Landskap/Län : UpplandStockholm
Kommun/Socken : Vallentuna VADA
Stift/Kontrakt: STOCKHOLM BIRKA
Pastorat/Förs.: ÖSSEBY-GARNS PASTORAT VADA
Ort: VADABY
Fast.h.beteckn:
Ek.karta : 11I1H
Koordinater:X= 6608.8300 Y = 1635.6100

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

KORT KARAKTÄRISTIK

Vada kyrka är belägen vid en sluttning söder om den halvt torrlagda Vadasjön. En klockstapel, som huvudsakligen härstammar från 1640- talet, står vid bogårdsmurens nordvästra hörn. Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti och sakristia i norr. De spritputsade murarna består av natursten med tegel i omfattningar och gavelrösten. Såväl långhus som sakristia har tegeltäckta sadeltak. Ingången är belägen i västra gaveln Av den äldsta romanska kyrkan - antagligen uppförd som gårdskyrka omkring 1200 - återstår långhusets östra del. Kyrkan förlängdes senare, troligen under 1200- eller 1300-talet, till salkyrka och försågs med sakristia. Under 1400-talet välvdes kyrkorummet, och ett vapenhus uppfördes i söder. Vid en långvarig reparation efter en brand 1697 förlängdes långhuset åt väster. Exteriören präglas främst av en stor ombyggnad 1821-22 under byggmästaren Johan Fredrik Ekbergs ledning, då bl.a. de nuvarande rundbågiga fönstren tillkom, det medeltida vapenhuset revs, sydportalen murades igen och västportalen öppnades åter. Vidare sänktes gavlarna och det nuvarande låga yttertaket tillkom. Invändigt ersattes de medeltida tegelvalven med ett putsat trätunnvalv, och ny läktare tillkom. Vid en restaurering 1896 ersattes bl.a. den slutna bänkinredningen från från 1822 med öppna bänkar, cementgolv lades in och väggarna dekorerades med kvadermålning. Nils Olsson 1996-07-01.

HISTORISKA UPPGIFTER

Uppförande, hela kyrkan Period/år 1175 - 1822
Uppförande, långhus Period/år 1175 - 1224
Uppförande, kor Period/år 1200 - 1399
Uppförande, sakristia Period/år 1200 - 1399
Ombyggnad, långhus Byggmästare: O ERSSON ROOS 1679 - 1749
Byggmästare: J F EKBERG 1821 - 1822
Period/år 1821 - 1822
Period/år 1679 - 1749
Ombyggnad, kor Byggmästare: J F EKBERG 1821 - 1822
Period/år 1821 - 1822
Renovering/åtgärd Byggmästare: O ERSSON ROOS 1679 - 1749
Period/år 1400 - 1499
Period/år 1679 - 1749
Renovering/åtgärd, exteriör Byggmästare: J F EKBERG 1821 - 1822
Period/år 1755
Period/år 1896
Period/år 1821 - 1822
Renovering/åtgärd, interiör Byggmästare: J F EKBERG 1821 - 1822
Period/år 1896
Period/år 1821 - 1822

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Plantyp, altarrum Fullbrett korparti
Plantyp, altarvägg Rak
Uppbyggnad Salkyrka
Väderstr, altarets orientering Öster
Väderstreck, kor Öster
Väderstreck, sakristia Norr
Stomme/yttervägg, långhus Murverk, natursten
Murverk, tegel
Stomme/yttervägg, kor Murverk, natursten
Murverk, tegel
Stomme/yttervägg, sakristia Murverk
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Puts/putsad
Yttertak form, långhus Sadeltak
Yttertak form, sakristia Sadeltak
Taktäckning, långhus Tegel
Taktäckning, sakristia Tegel
Väggbekl. int, långhus Puts/putsad
Väggbekl. int, kor Puts/putsad
Innertak form, långhus Tunnvalv
Innertak form, sakristia Plant tak
Innertak mtrl, långhus Trä
Innertak mtrl, sakristia Trä
Innertak ytskikt, långhus Puts/putsad
Dekorationer int, kor Glasmålning
Kalkmålning

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altare: 1722 - 1896
Altarring: 1772 - 1896
Bänkinredning: 1896
Predikstol: 1600 - 1668

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Altarbord och altarring från 1772 förändrades 1822 och 1896. Predikstolen är från 1600-talets förra hälft. Ljudtaket, trappan och dekorationen under korgens nedre kant tillkom troligen 1668, då predikstolen skänktes till kyrkan. Medeltida altarskåp (omkring 1515) samt triumfkrucifix från 1400- talets början sedan 1897 i Statens historiska museum.

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Fattigstuga
Klockstapel, klocktorn
Inhägnader Kallmur
Saknas

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 71 - 1953

ÖSSEBY-GARN, ÖSSEBY KYRKORUIN

Raä-nr: 0122-K-0002-01-0000
Upprättat av : M DAHLBERG
Datum: 99-02-16
Vid/genom : SOCKENKYRKOPROJEKTET
Landskap/Län : UpplandStockholm
Kommun/Socken : Vallentuna ÖSSEBY-GARN
Stift/Kontrakt: STOCKHOLM BIRKA
Pastorat/Förs.: ÖSSEBY-GARNS PASTORAT ÖSSEBY-GARN
Fast.h.beteckn:
Ek.karta :
Koordinater:X= 6606.7300 Y = 1637.7700

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 2 kap (fornminne)
Status Kyrkoruin

LITTERATUR OCH KÄLLOR

Sv.K., vol.7, 1953. Bonnier, A C: Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250-1350. 1987.


ÖSSEBY-GARNS KYRKA

Raä-nr: 0122-K-0001-01-0000
Upprättat av : N OLSSON
Datum: 96-10-23
Vid/genom : RAÄ
Landskap/Län : UpplandStockholm
Kommun/Socken : Vallentuna ÖSSEBY-GARN
Stift/Kontrakt: STOCKHOLM BIRKA
Pastorat/Förs.: ÖSSEBY-GARNS PASTORAT ÖSSEBY-GARN
Fast.h.beteckn:
Ek.karta : 11I1H
Koordinater:X= 6607.2600 Y = 1638.4200

Registrerade uppgifter per 2000-08-09

SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI

Skyddsform KML 4 kap 3§ uppförd före 1940
Status Församlingskyrka
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård

KORT KARAKTÄRISTIK

Össeby-Garns kyrka ligger på en höjd vid Garnsviken. På en kal berghäll öster om kyrkogården står en brädfodrad klockstapel, ursprungligen byggd som en öppen klockbock. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare, rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i söder. Det blottade murverket består av natursten, med tegel i omfattningar samt i östra gavelröstets blindering. Samtliga yttertak utgörs av sadeltak, förutom sakristian som har pulpettak. Fönstren är stickbågiga, nischen till det östra korfönstret har dock spetsbågig form. Ingång till kyrkorummet sker via vapenhuset samt direkt från västgaveln. Av den äldsta kyrkan - eventuellt uppförd under 1200-talets förra hälft - återstår koret och sakristian, som täcks av ett ursprungligt tegeltunnvalv. Det nuvarande långhuset tillkom ganska snart därefter, troligen senast vid mitten av 1200-talet. Korets tegelvalv med ansiktskonsoler slogs i början av 1300-talet, valvet i långhuset tillkom senare. Vapenhuset uppfördes troligen under 1400-talets senare del. 1926 genomfördes en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Knut Nordenskjöld. Vid restaureringen avlägsnades putsen från kyrkan, korets östra fönster murades igen, västra ingångens omfattning tillkom och rundfönstret ovanför denna fick sitt nuvarande utseende. Invändigt togs de medeltida kalkmålningarna fram, altaranordningen omdanades, den slutna bänkinredningen tillkom och de viktigaste inventarierna konserverades. Kalkmålningarna konserverades vid en restaurering 1961-62, då även några nya målningar framtogs. Nils Olsson 1996-10-23.

HISTORISKA UPPGIFTER

Dominerande stilepok, exteriör Medeltid
Dominerande stilepok, interiör Medeltid
Uppförande, hela kyrkan Period/år 1200 - 1499
Uppförande, långhus Period/år 1225 - 1274
Uppförande, kor Period/år 1200 - 1249
Uppförande, sakristia Period/år 1200 - 1249
Uppförande, vapenhus Period/år 1450 - 1499
Renovering/åtgärd Period/år 1803
Period/år 1827
Period/år 1842
Renovering/åtgärd, exteriör Arkitekt: K NORDENSKJÖLD 1926
Period/år 1878
Period/år 1926
Period/år 1754
Period/år 1858
Renovering/åtgärd, interiör Arkitekt: K NORDENSKJÖLD 1926
Period/år 1878
Period/år 1961 - 1962
Period/år 1926
Period/år 1300 - 1399
Period/år 1754

BYGGNADSTYP, MATERIAL OCH DEKORATION

Plantyp, församlingsrum Enskeppig
Plantyp, altarrum Smalare kor
Plantyp, altarvägg Rak
Uppbyggnad Salkyrka
Väderstr, altarets orientering Öster
Väderstreck, kor Öster
Väderstreck, sakristia Norr
Väderstreck, vapenhus Söder
Sockel, hela kyrkan Saknas
Stomme/yttervägg, hela kyrkan Murverk, natursten
Fasadbeklädnad, hela kyrkan Saknas
Yttertak form, långhus Sadeltak
Yttertak form, kor Sadeltak
Yttertak form, sakristia Pulpettak
Yttertak form, vapenhus Sadeltak
Väggbekl. int, hela kyrkan Puts/putsad
Innertak form, långhus Kryssvalv
Innertak form, kor Kryssvalv
Innertak form, sakristia Tunnvalv
Innertak form, vapenhus Kryssvalv
Innertak mtrl, hela kyrkan Tegel
Innertak ytskikt, hela kyrkan Puts/putsad
Dekorationer ext, kor Blinderingar
Dekorationer int, kor Kalkmålning

INREDNING OCH INVENTARIER

Inredning och inventarier Altarprydnad: 1300 - 1927
Dopfunt: 1225 - 1926
Predikstol: A RUBACK 1781 - 1830

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR

Altarprydnaden består sedan 1927 av ett krucifix från början av 1300-talet. Krucifixet restaurerades 1927 av A. Nilson och försågs med en ny Kristusfigur, utförd av bildhuggare A. Paulander med bevarade feragment som utgångspunkt. Dopfunten är sammansatt av två delar. Sandstenscuppan är från 1200- talets mitt. Foten av kalksten är från 1926. Predikstolen från 1781-82 förgylldes 1830, då samtidigt vissa förändringar gjordes i konstruktionen, främst i ljudtaket.

ÖVRIGA BYGGNADER

Övriga byggnader Bårhus 1939 - 1940
Förråd, ekonomibyggnad
Skola 1868
Sockenstuga 1800 - 1849
Klockstapel, klocktorn
Inhägnader Kallmur
Murverk

LITTERATUR OCH KÄLLOR

ROSELL, I: ÖSSEBYGARNS KYRKA. UPPLANDS KYRKOR 122. 1967.

Litteratur Publicerad i SvK (Volym & År) 71 - 1953